Koordinater: 40°0′N 100°0′V / 40, -100

Amerikas Förenta Stater United States of America
Flagga Statsvapen
Valspråk: 1776–1956 : E Pluribus Unum (latin: ”Utav många, en”) 1956– : In God We Trust (engelska: Vi litar på Gud)
Nationalsång: The Star-Spangled Banner
Huvudstad	Washington D.C.  38°53′22″N 77°2′7″V / 38.88944, -77.03528
Största stad	New York City (8,3 milj inv.)
Officiellt språk	Engelska (de facto). Spanska och franska som andra och tredje språk. a
Statsskick President Vicepresident	förbundsrepublik Barack Obama Joe Biden
Självständighet  • deklarerad  • erkänd	från Storbritannien 4 juli 1776 3 september 1783
Yta  • varav vatten	9 372 614 km² (3:e) 4,875 %
Demografi  • folkmängd  • befolkningstäthet	306 821 000 (2009) [1] (3:e) 32 inv/km² (141:a)
BNP (PPP)  • totalt  • per capita	(2006) $12 955 miljarder  (1:a) $43 223
Valuta	Amerikansk dollar (USD)
Tidszon	UTC –5 till UTC –10
Topografi  • högsta punkt  • största sjö  • längsta flod	Mount McKinley 6 198 m ö.h. Övre sjön 82 400 km² Missourifloden 4 130 km
Nationaldag	4 juli
Landskod	us b
Landsnummer	1
aUSA saknar ett officiellt språk på federal nivå, majoriteten av befolkningen (82%) talar emellertid engelska, vilket också är officiellt språk i flera delstater. Det största minoritetsspråket spanska talas av cirka 28,1 miljoner (10,7 %). b Utöver iso-koden .us används som toppdomän även, .mil, .edu, .gov, m.fl.

Amerikas Förenta Stater (USA) (engelska: United States of America), eller förkortat Förenta staterna (engelska: United States), är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder samt har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar landet fjorton territorier och besittningar i Karibien och Oceanien.

Förenta Staterna består av 50 delstater samt huvudstadsområdet District of Columbia. Delstaten Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, medan resterande 49 stater är belägna i Nordamerika. Alaska i nordvästra Nordamerika är skilt från övriga stater och gränsar till Kanada. Uttrycket kontinentala USA (continental U.S.) omfattar strikt logiskt alla stater utom Hawaii, men av tradition exkluderas vanligen även Alaska.

Unionen grundades den 4 juli 1776 då tretton brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.

Efter Sovjetunionens sammanbrott omkring år 1990 blev Förenta Staterna världens enda supermakt och har en särställning vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och populärkulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör en femtedel av världens totala produktion (2005). Befolkningsmässigt är unionen världens tredje största land och till ytan är det också världens tredje största land om man räknar med alla öar och territorier USA har i de olika världshaven.

Innehåll 1 Geografi och miljö 1.1 Tidszoner 2 Historia 2.1 Amerikanska självständighetskriget 2.2 Förenta staternas expansion 2.3 Massinvandring 2.4 Slaveriet 2.5 Inbördeskriget 2.6 Isolationism och inhemsk expansion 2.7 Supermakten 3 Statsskick 3.1 Rättsväsen 3.2 Polisväsen 3.3 Kritik mot Förenta Staterna 4 Försvar 5 Ekonomi 5.1 Sociala förhållanden 5.2 Naturresurser 5.3 Industri 5.4 Utrikeshandel 5.5 Förenta Staternas inverkan på miljön 6 Städer 7 USA:s delstater 8 Demografi 9 Sport 9.1 Amerikansk fotboll 9.2 Baseball 9.3 Basketboll 9.4 Fotboll 9.5 Ishockey 9.6 Lacrosse 9.7 Motorsport 9.8 Individuella sporter 10 Kultur 10.1 Mat 10.2 Film 10.3 Television 10.4 Musik 11 Utbildning 12 Kommunikationer 13 Internationella rankningar 14 Se även 15 Referenser 16 Externa länkar

redigera Geografi och miljö

Huvudartikel: USA:s geografi

Utöver de 50 delstaterna som Förenta Staterna består av lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico. Den totala landytan för Kontinentala USA uppgår ungefär till 7,6437 miljoner kvadratkilometer. Alaska som är avskilt genom Kanada från Kontinentala USA, är den största delstaten på 1,5 miljoner kvadratkilometer.^[2] Efter Ryssland och Kanada är Förenta Staterna till ytan världens tredje och fjärde största nation, rankad precis före och efter Kina. Rankingen varierar beroende på hur de två av Kina och Indien omdiskuterade territorier räknas och hur den totala ytan av Förenta Staterna beräknas: CIA:s World Factbook säger 9 826 630 km²,^[3] FN:s statistiska avdelning säger 9 629 091 km²,^[4] och Encyclopedia Britannica säger 9 522 055 km².^[5] Räknat till enbart landyta är Förenta Staterna den tredje största nationen efter Ryssland och Kina, precis före Kanada.^[6]

Kustslätterna längst atlantkusten ger med sig längre inlands åt de lövfällande skogarna och det kuperade landskapet i regionen Piedmont. Appalacherna delar den östra kusten från Stora sjöarna och grässlätterna i Mellanvästern. Mississippi–Missourifloden, världens fjärde längsta flodsystem, rinner huvudsakligen i nord-sydlig riktning genom landets hjärta. Den platta och bördiga prärien Great Plains sträcker ut sig mot väst, medan i sydöst återfinns en bergsregion. Klippiga bergen vid den västra kanten av Great Plains, sträcker sig från norr till syd genom landet, med en höjd på över 4 300 meter i Colorado. Längre västerut ligger den torra regionen Great Basin och öknar som Mojave. Sierra Nevada och Kaskadbergen sträcker sig längst stillahavskusten. Med sina 6 194 meter är Alaskas Mount McKinley landets högsta topp. Aktiva vulkaner är vanliga i Alexanderarkipelagen och Aleuterna i Alaska, och Hawaii består av vulkanöar. Supervulkanen som ligger under Yellowstone nationalpark i Klippiga bergen är kontinentens största.^[7]

Förenta Staterna med sin stora yta och sin geografiska variation finns de flesta klimattyper. Öster om 100:e meridianen varierar klimatet från ett fuktigt kontinentalklimat i norr till ett fuktigt subtropiskt klimat i syd. Den södra änden av Florida är tropisk liksom Hawaii. Great Plains, väster om 100:e meridianen har ett halvtorrt klimat. Mycket av bergen i väster har bergsklimat. Klimatet är torrt i Great Basin, öken i sydväst, medelhavsklimat lägst kaliforniakusten, kustklimat längst med Oregon och Washington och södra Alaska. Mestadels av Alaska har ett subarktiskt klimat. Extremväder är inte ovanligt i Förenta Staterna - delstaterna som gränsar till Mexikanska golfen är utsatta för orkaner och de flesta av världens största tornador förekommer inom landets gränser, huvudsakligen i mellanvästerns Tornado Alley.^[8]

Förenta Staternas ekologi är väldigt skiftande: ungefär 17 000 arter av kärlväxter finns i kontinentala USA och Alaska, och över 1800 arter gömfröväxter finns på Hawaii, få av dem finns på fastlandet.^[9] Förenta Staterna är hem för mer än 400 olika däggdjur, 750 fågelarter och 500 reptiler och amfibiska arter.^[10] Ungefär 91 000 insektsarter har beskrivits.^[11] Endangered Species Act från 1973 skyddar hotade och utsatta arter och deras naturliga miljö, som övervakas av United States Fish and Wildlife Service. Det finns 58 nationalparker i USA och hundratals andra federala skötta parker, skogar och vildmarker.^[12] Allt som allt äger staten 28,8% av landets yta.^[13] Det mesta av detta är skyddad mark, dock arrenderas en del av detta ut till användning för olje- och gasborrning, gruvdrift, skogsavverkning eller boskapsfarmar; 2,4% används för militära ändamål.^[13]

redigera Tidszoner

Förenta Staterna delas in i sex tidszoner med specifika namn.

• Eastern UTC –5 (Östkusten)
• Central UTC –6 (Centrala)
• Mountain UTC –7 (Västliga bergregionen)
• Pacific UTC –8 (Västkusten)
• Alaska UTC –9 (Alaska)
• Hawaii-Aleutian UTC –10 (Hawaiiöarna)

UTC: Koordinerad universell tid

redigera Historia

Huvudartiklar: USA:s historia och Nordamerikas historia

redigera Amerikanska självständighetskriget

Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.

År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som Förenta Staternas förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock Förenta Staterna i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.

redigera Förenta staternas expansion

Under början av 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till Förenta Staterna, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.

Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i Förenta Staterna 1845. Åren 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt delar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som ansågs sakna ekonomiskt värde.

redigera Massinvandring

Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig väl på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev förföljda i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De fann ofta goda utkomstmöjligheter i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.

redigera Slaveriet

Huvudartiklar: Slaveriet och Triangelhandeln

Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Portugiserna, spanjorerna och engelsmännen köpte sina slavar av slavhandlare från afrikanska kungariken och hövdingadömen som fångade slavar inkluderade Oyo-Yoruba, Kongimperiet, Benin, Fouta Djallon, Koya, Khasso, Kaabu, Fantekonfederationen, Ashanti, Aro och kungariket Dahomey. Särskilt Dahomey, som var en krigisk stat som erövrade många, intilliggande kunga- och hövdingadömen, har gått till historien för sin omfattande slavhandel med europeiska slavköpare. På slavskeppen, som under omänskliga förhållanden fraktade slavarna, kedjades de köpta slavarna fast, tätt liggandes intill varandra i stängda lastrum under däck. Britterna förde 3,3 miljoner och Förenta Staterna 0,3 miljoner över Atlanten till det som idag är landets östkust.^[14] Omkring 88 procent överlevde färden över Atlanten. Det var västafrikaner från länder som idag heter Togo, Ghana, Nigeria, Niger och Benin. Ordet neger, och varianten "nigger" kommer ursprungligen från portugisiskans och spanskans negro", vilket betyder svart. Import av slavar förbjöds 1808 i USA, medan slaveriet avskaffades först 1865.

redigera Inbördeskriget

Huvudartikel: Amerikanska inbördeskriget

Miljoner afrikaner fördes genom slavhandeln till Förenta Staterna och deras ättlingar utgör idag cirka 12 % av den nordamerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara; nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.

redigera Isolationism och inhemsk expansion

I slutet av 1800-talet hade Förenta Staterna blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina omfattande naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare (som även innehöll ammunition och vapen) 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.

redigera Supermakten

Den isolationistiska linjen ledde till att Förenta Staterna valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs Förenta Staterna in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig, även om det var nära under Kubakrisen utan utkämpades främst på en industriell nivå där Förenta Staternas överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjetunionens fall är Förenta Staternas världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.

redigera Statsskick

Huvudartikel: USA:s politik

Amerikas Förenta Stater är en förbundsstat med ett republikanskt statsskick med full presidentialism. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot USA:s konstitution. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, som är det som berör hela nationen. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott - framförallt de som riktat sig mot den federala statsmakten - beivras av det federala rättsväsendet.

USA:s konstitution fördelar den offentliga maktutövningen mellan tre jämnbördiga instanser, s.k. maktdelning; den lagstiftande makten, som på federal nivå utgörs av kongressen; den verkställande makten som på federal nivå utgörs av presidenten samt de myndigheter som står under denne; och slutligen den dömande makten som utgörs av domstolarna. Konstitutionens tio första tillägg (Bill of Rights) ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala statsmakten inneha vapen, religionsfrihet, rätt till rättegång med jury (habeas corpus) samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre jämnbördiga instanserna – lagstiftande makten, verkställande makten och den dömande makten – ser till att konstitutionens anda efterföljs. De övervakar också varandra för att stävja överträdelser och stärka demokratin. Delstaternas grundlagar måste återspegla dessa grundprinciper.

På den federala nivån finns presidenten och dennes administration som består av politiska tillsatta ämbetsmän som innehar de högsta chefsposterna i de federala regeringsdepartementen samt presidentkansliets politiska medarbetare. Regeringen, som är ett rådgivande organ, benämns som kabinett, liksom i Storbritannien. Förenta staternas president väljs för en fyraårig mandatperiod och kan endast bli omvald en gång. Kongressen består av två kamrar, senaten och representanthuset. Senatens ledamöter väljs på sexåriga mandatperioder och det utgår två stycken senatorer från varje delstat, sammantaget 100 stycken. Representanthusets ledamöter väljs på mandatperioder som är två år långa, antalet ledamöter från varje delstat bestäms av delstaternas folkmängden. För närvarande finns det 435 ledmöter i represenatanthuset. Högsta domstolen är den dömande maktens högsta organ (se mer nedan).

redigera Rättsväsen

De federala domstolarna i Förenta Staterna används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. En majoritet av senatens ledamöter måste dock godkänna utnämningarna för att de skall träda i kraft. Alla federala domare är utnämnda av presidenten med senatens råd och samtycke.

redigera Polisväsen

Huvudartikel: Polisen i USA

Förenta Staterna är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater. De flesta federala poliskårerna sorterar under den verkställande statsmakten, men kongressen och högsta domstolen har egna poliskårer för bevakning av sina byggnader.

De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i Förenta Staterna. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.^{källa behövs}

redigera Kritik mot Förenta Staterna

Amnesty International har kritiserat Förenta Staterna för att undergräva respekten för mänskliga rättigheter. Andra punkter som Amnesty lyft fram är användandet av tortyr mot misstänkta terrorister och att man håller dessa fängslade på obestämnd tid utan anklagelse om brott eller rättegång. Dessutom kritiseras man för användandet av dödsstraff och att man ignorerar krav från FN:s människorättskommissioner.^[15]

Förenta Staterna har även kritiserats och anklagats för att bryta mot internationella arbetslivsnormer. International Labour Organization, FN:s fackorgan, kritiserade 1991 Förenta Staterna i samband med en strejk anordnad av Caterpillar-anställda. Regeringen tillät bolaget att ta in strejkbrytare under strejken, vilket ledde till att de strejkande förlorade sina jobb. Organisationen hävdade att detta urholkade strejkrätten och skrev att denna rätt inte är "really guaranteed when a worker who exercises it legally runs the risk of seeing his or her job taken up permanently by another worker, just as legally". Man gjorde även en internationell jämförelse som visade att endast Sydafrika hade samma dåliga arbetsvillkor under tidpunkten för konflikten.^[16] Av de återvändande strejkande arbetarna blev omkring 150 av med sina arbeten medan resten möttes av en åtta veckors provanställningsperiod. I samband med strejken fick det ansvariga fackförbundet United Auto Workers kritik från sina medlemmar för att de givit upp de krav som ursprungligen ställdes i konflikten.^[17]

redigera Försvar

Huvudartikel: USA:s försvarsdepartement

Presidenten är de väpnade stidskrafternas högste befälhavare (Commander in Chief), men det är kongressen som beviljar anslag och stiftar lagar.

Förenta Staterna har fem försvarsgrenar varav fyra hör till försvarsdepartementet (Department of Defense) som leds av USA:s försvarsminister (Secretary of Defense). Dessa är sorterade under tre militärdepartement: armédepartementet, flygvapendepartementet samt marindepartmentet som omfattar både flottan och marinkåren. Kustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet (Department of Homeland Security).

Förenta Staterna har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 529 miljarder dollar (2006), vilket utgör cirka 46 procent av världens totala försvarsutgifter.^[18] Landet har över 1,4 miljoner aktivt manskap, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.^{källa behövs}

Förenta Staterna är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) men är inte det land som har störst kärnvapenarsenal; det är Ryssland.

redigera Ekonomi

Huvudartikel: USA:s ekonomi

En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i Förenta Staterna, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i Förenta Staterna ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.

redigera Sociala förhållanden

Huvudartikel: Sociala förhållanden i USA

Förenta Staterna är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.^[19] Förenta Staternas fattigdomsgräns, som är ett absolut mått, är en helt annan än den internationella. I USA räknas man som fattig om man har en årsinkomst under $10 210.^[20] Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA:s offentliga socialförsäkringssystem är svagt utvecklat jämfört med Västeuropas. Den viktigaste och mest heltäckande socialförsäkringen kallas social security. Den infördes i mitten av 1930-talet och är ett offentligt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar systemet även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar. En undersökning gjord 2008 visade att var tredje amerikan är rasist och det gäller inte endast vita.^[21]

redigera Naturresurser

Det finns stora tillgångar av naturresurser i Förenta Staterna, bland annat kol, petroleum, uran och skog. Förenta Staterna är världens tredje största oljeproducent ^[22], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Den årliga produktionen hade sin topp på 1970-talet (omkring hälften av den tillgängliga oljan var då utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör Förenta Staterna till världens största producent av till exempel majs, vete, socker, tobak, energi och vattenkraft.

redigera Industri

Även om Förenta Staternas tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, vapen, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.

redigera Utrikeshandel

Förenta Staternas största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med Förenta Staterna i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.

Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2008 är läget sämre med skulder på över 8700 miljarder dollar [2] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.

redigera Förenta Staternas inverkan på miljön

Förenta Staterna står för nästan en fjärdedel av människans koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.^[23] Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. Förenta Staterna har inte ratificerat Kyotoprotokollet.

redigera Städer

Förenta Staternas största stad är New York, därefter kommer Los Angeles och Chicago. Andra kända och populära städer bland turister är Orlando, San Francisco, Miami, Honolulu, Las Vegas och Washington, D.C.^[24]

USA:s största städer^[25] med storstadsområden^[26]:

Rank	Stad	Delstat	Invånare	Storstadsområde
1	New York	New York	8 363 710	19 006 798
2	Los Angeles	Kalifornien	3 833 995	12 872 808
3	Chicago	Illinois	2 853 114	9 569 624
4	Houston	Texas	2 242 193	5 728 143
5	Phoenix	Arizona	1 567 924	4 281 899
6	Philadelphia	Pennsylvania	1 447 395	5 838 471
7	San Antonio	Texas	1 351 305	2 031 445
8	Dallas	Texas	1 279 910	6 300 006
9	San Diego	Kalifornien	1 279 329	3 001 072
10	San Jose	Kalifornien	948 279	1 819 198
11	Detroit	Michigan	912 062	4 425 110
12	San Francisco	Kalifornien	808 976	4 274 531
13	Jacksonville	Florida	807 815	1 313 228
14	Indianapolis	Indiana	798 382	1 715 459
15	Columbus	Ohio	754 885	1 773 120

redigera USA:s delstater

USA har 50 delstater och de största till ytan är Texas och Alaska och Kalifornien. De minsta delstaterna ligger i nordöstra USA.

USA:s 50 delstater

Namn	Förkortning	Huvudstad	Area, tusental km²	Befolkning, tusental (år 2000)	Anslutning till unionen	Smeknamn
Alabama	AL	Montgomery	131,4	4447	1819	Heart of Dixi, Camellia State
Alaska	AK	Juneau	1518,8	587	1959	The Last Frontier
Arizona	AZ	Phoenix	295,3	5130	1912	Grand Canyon State
Arkansas	AR	Little Rock	137,8	2673	1836	The Natural State, The Razorback State
Colorado	CO	Denver	269,9	4301	1876	Centennial State
Connecticut	CT	Hartford	13,0	3405	1788 *	Constitution State, Nutmeg State
Delaware	DE	Dover	5,3	783,6	1787 *	First State, Diamond State
Florida	FL	Tallahassee	151,9	15982	1845	Sunshine State
Georgia	GA	Atlanta	152,6	8186	1788 *	Empire State of the South, Peach State
Hawaii	HI	Honolulu	16,6	1211	1959	Aloha State
Idaho	ID	Boise	216,4	1293	1890	Gem State
Illinois	IL	Springfield	149,9	12419	1818	Prairie State
Indiana	IN	Indianapolis	92,9	6080	1816	Hoosier State
Iowa	IA	Des Moines	145,8	2926	1846	Hawkeye State
Kalifornien	CA	Sacramento	411,0	33871	1850	Golden State
Kansas	KS	Topeka	213,0	2688	1861	Sunflower State
Kentucky	KY	Frankfort	104,6	4041	1792	Bluegrass State
Louisiana	LA	Baton Rouge	125,6	4468	1812	Pelican State
Maine	ME	Augusta	86,1	1274	1820	Pine Tree State
Maryland	MD	Annapolis	27,0	5296	1788 *	Old Line State, Free State
Massachusetts	MA	Boston	21,4	6349	1788 *	Bay State, Old Colony
Michigan	MI	Lansing	151,5	9938	1837	Great Lakes State, Wolverine State
Minnesota	MN	Saint Paul	218,6	4919	1858	North Star State, Gopher State
Mississippi	MS	Jackson	123,5	2844	1817	Magnolia State
Missouri	MO	Jefferson City	180,5	5595	1821	Show Me State
Montana	MT	Helena	380,8	902,2	1889	Treasure State
Nebraska	NE	Lincoln	200,0	1711	1867	Cornhusker State
Nevada	NV	Carson City	286,2	1998	1864	Sagebrush State, Battle Born State, Silver State
New Hampshire	NH	Concord	24,0	1235	1788 *	Granite State
New Jersey	NJ	Trenton	20,2	8414	1787 *	Garden State
New Mexico	NM	Santa Fe	315,1	1819	1912	Land of Enchantment
New York	NY	Albany	128,4	18976	1788 *	The Empire State
North Carolina	NC	Raleigh	136,1	8049	1789 *	Tar Heel State, Old North State
North Dakota	ND	Bismarck	183,1	642,2	1889	Peace Garden State
Ohio	OH	Columbus	106,8	11353	1803	Buckeye State
Oklahoma	OK	Oklahoma City	181,0	3450,6	1907	Sooner State
Oregon	OR	Salem	251,1	3421,4	1859	Beaver State
Pennsylvania	PA	Harrisburg	117,4	12281	1787 *	Keystone State
Rhode Island	RI	Providence	3,1	1048	1790 *	Little Rhody, Ocean State
South Carolina	SC	Columbia	80,4	4012	1788 *	Palmetto State
South Dakota	SD	Pierre	199,7	754,8	1889	Coyote State, Mount Rushmore State
Tennessee	TN	Nashville	109,4	5689	1796	Volunteer State
Texas	TX	Austin	692,3	20851,8	1845	Lone Star State
Utah	UT	Salt Lake City	219,9	2233	1896	Beehive State
Vermont	VT	Montpelier	24,8	608,8	1791	Green Mountain State
Virginia	VA	Richmond	105,7	7078,5	1788 *	Old Dominion
Washington	WA	Olympia	176,6	5894	1889	Evergreen State
West Virginia	WV	Charleston	62,8	1808	1863	Mountain State
Wisconsin	WI	Madison	145,4	5363,7	1848	Badger State
Wyoming	WY	Cheyenne	253,5	493,8	1890	Equality State

redigera Demografi

Huvudartikel: USA:s demografi

En majoritet av de 300 miljoner invånarna är ättlingar till immigranter från Europa, varav det stora flertalet härstammar från Tyskland, England, Skottland, Irland och Italien. Många immigranter kom även från de nordiska och slaviska länderna. Invånarna med franskt och spanskt ursprung immigrerade oftast från Franska Kanada respektive Mexiko och Syd- och Mellanamerika.

Den latinamerikanska befolkningsgruppen, som är den största minoritetsgruppen i landet och utgjorde 13,4 % av befolkningen 2002 (38,6 miljoner människor), är också den snabbast växande gruppen, och därför har det spanska språket också ökat i betydelse. År 2000 utgjordes runt 12% av befolkningen av afroamerikaner, främst ättlingar av de afrikanska slavar som fördes till Amerika under 1700- och 1800-talet. En annan betydande befolkningsgrupp är de av asiatiskt ursprung, vilka utgör 3,6 % av befolkningen och främst är koncentrerade till de västra delarna av landet. Ursprungsbefolkningen som levde i området före den europeiska kolonisationen utgör under 1% av befolkningen.

Förenta Staternas fördelning över religionssamfund var 2001 följande; protestanter 52%, katoliker 24,5%, obundna 13,2%, judar 1,3% och övriga 0,5-0,3% (vilket bland annat innefattar muslimer, buddhister, ateister och hinduer).^{källa behövs} Anmärkningsvärt är att antalet människor som ser sig som kristna faller snabbt, från 86,2% 1990 till 76,5% 2001.^{källa behövs} Många av dessa har istället gått över till nyandliga filosofier som inte kan anses vara religioner på samma sätt som till exempel kristendomen (dessa ingår i benämningen obundna i fördelningsstatistiken ovan).^{källa behövs}

Landet präglas av etnisk och kulturell mångfald. En stor del av landets tillgångar kontrolleras av en liten del av befolkningen. 1993, efter recessionen i början av 1990-talet, nåddes en topp i antalet fattiga i Förenta Staterna men därefter fick de flesta grupper det bättre under flera år och år 2000 var andelen fattiga i Förenta Staterna de lägsta sedan 1970-talet, 11,3 procent eller 31,1 miljoner (se diagram).^[27] Mellan år 2000 och år 2004 ökade dock fattigdomen till 12,7 procent. Därefter har den minskat något till år 2006, då 12,3 procent eller 36,5 miljoner amerikaner beräknades vara fattiga.^[19] Förenta Staternas befolkning ökade samtidigt från 248 miljoner till 299 miljoner invånare mellan 1990 och 2006.^[28] I relation till andra länder ligger dock den generella levnadsstandarden över världssnittet. 69% av invånarna hade tillgång till internet år 2006.^[29] Vidare ägde år 2002 67,9% av befolkningen sitt eget hem.^{källa behövs}

Förenta Staterna har inget officiellt språk, vilket beror på att engelska har varit totalt dominerande, varför det ansetts att man ej behöver ett officiellt språk.^{källa behövs} I takt med att antalet spansktalande invandrare från Latinamerika, hispanics, ökade under andra hälften av 1900-talet, och dessa i större utsträckning än tidigare invandrargrupper har valt att inte övergå till att tala engelska, så har kraven på att engelska skall införas som officiellt språk i USA ökat. Delstatliga försök till sådan lagstiftning har dock underkänts av de federala domstolarna.

redigera Sport

Huvudartikel: Sport i USA

redigera Amerikansk fotboll

Amerikansk fotboll lockar stor publik och de sändningar av matcher från National Football League (NFL) i marksänd television har fler TV-tittare än baseboll. Super Bowl är en årlig folkfest.

redigera Baseball

Baseball Förenta Staternas populäraste och den mest spelade sporten, kallas ofta för Förenta Staternas nationalsport. Proffsligan heter Major League Baseball (MLB).

redigera Basketboll

Basketball är en populär sport i Förenta Staterna, och proffsligan National Basketball Association (NBA) drar stor publik. Basketball är den lagsport i Förenta Staterna som har flest utövare.

redigera Fotboll

Huvudartikel: Fotboll i USA

Fotboll (Soccer) är en mycket mindre sport i Förenta Staterna än i många andra länder, men stor i mångkulturella städer som Los Angeles och New York. Sporten är även omfattande på skolidrottsnivå. Fotbollens popularitet har dock ökat sedan mitten av 1990-talet. Numera visas Champions Leaguematcher på betaltv-kanalen ESPN.

Proffsligan Major League Soccer (MLS) har köpt några internationella storspelare, som David Beckham (Los Angeles Galaxy), Fredrik Ljungberg (Seattle Sounders FC) och Juan Pablo Ángel (New York Red Bulls). Dessutom har det spekulerats i att Robert Pirès och Thierry Henry skulle flytta till USA för att avsluta sina karriärer i respektive (Philadelphia Union) och (New York Red Bulls).

redigera Ishockey

Huvudartikel: Ishockey i USA

Ishockey var tidigare i huvudsak koncentrerat till de norra delarna, särskild nordost, men sedan mitten av 1990-talet alltmer spridd. NHL har på senare år expanderat söderut.

redigera Lacrosse

Lacrosse uppfanns av indianerna.

redigera Motorsport

Motorsport är populärt, men istället för internationellt stora evenemang som Formel 1 och MotoGP, är inhemska evenemang som Indianapolis 500 och NASCAR och AMA Motocross mer populära.

redigera Individuella sporter

Bland de populära individuella sporterna i Förenta Staterna finns boxning, golf, tennis och friidrott.

redigera Kultur

Den amerikanska populärkulturen har en stark påverkan på resten av världen, i synnerhet västvärlden. Musik, filmer och TV-serier exporteras i stor skala. Till exempel gick 62,5% av alla svenska biobesök till en amerikansk film år 2001, trots att de bara utgjorde 35,3% av alla filmer som gick upp på svenska biografer. Denna kulturella påverkan är dock relativt ny och kan spåras tillbaka till första hälften av 1900-talet, vid Hollywoods och ungdomskulturens framväxt. Innan dess sågs Förenta Staterna, i förhållande till Europa och Asien, som ett kulturellt efterblivet jordbruksland utan någon rik kulturell grund. Den amerikanska livsstilen med snabbmat och högt beroende av motorfordon är också ett kulturellt drag som påverkat omvärlden.

redigera Mat

Huvudartikel: Mat i USA

Den huvudsakliga matlagningen i Förenta Staterna liknar den i Europa. Vete är det mest använda sädesslaget. Traditionella amerikanska maträtter kan vara t.ex. kalkon, hjort, potatis, majs m.m. Många maträtter kom med invandringen från Europa runt slutet av 1800-talet, så som friterad kyckling, pizza, hamburgare och varmkorv. Många rätter finns även kvar från Indianerna. Fläskkött, nötkött, ”crab cakes”, potatischips och ”chocolate chip cookies” tillsammans med snabbmaten, är mycket vanligt i Förenta Staterna. Bland afroamerikaner och i södra USA är så kallad Soul food vanlig. Den infördes under triangelhandeln runt 1600-talet.

redigera Film

Huvudartikel: Film i USA

Sedan 1920-talet har Förenta Staterna dominerat den globala filmindustrin med ett brett utbud av filmer som varit både konstnärligt och tekniskt banbrytande. Detta har bidragit till att det i den amerikanska kulturen finns en ingrodd filmentusiasm som inte kan hittas någon annanstans än kanske den andra stora filmnationen, Indien (se indisk film). Men till skillnad från den indiska filmindustrin har den amerikanska varit framgångsrik runt hela världen.

redigera Television

Huvudartikel: Television i USA

Televisionen är en viktig del av vardagen i Förenta Staterna. 99 procent av alla amerikanska hushåll har minst en tv-apparat och majoriteten av dem har fler än en. Den amerikanska televisionen domineras och präglas helt av kommersiella bolag men det finns också en public service-kanal (PBS). Dock har en staligt styrd public service-kanal aldrig existerat.

De större amerikanska tv-kanalerna (och radiostationerna) är uppbyggda av så kallade "nätverk" (network), alltså ett övergripande företag som producerar program som sedan visas av regionala stationer med oberoende ägare. Den amerikanska tv-marknaden dominerades länge av National Broadcasting Company, American Broadcasting Company och Columbia Broadcasting System, men har från 1980-talet fått konkurrens från andra nätverk såsom Fox Broadcasting Company samt kabel-tv-kanaler.

redigera Musik

Huvudartikel: Musik i USA

Förenta Staterna har få klassiska kompositörer som nått internationellt erkännande, varav Charles Ives är en av få. Landet har dock ett av världens mest statusfyllda operahus, Metropolitan och många internationellt erkända symfoniorkestrar, till exempel Los Angeles-filharmonikerna, New York-filharmonikerna och Chicago-filharmonikerna.

Bluesen, en starkt känslomässig musikform, utvecklades på bomullsfälten ur de västafrikanska slavarnas musikkulturer. Bluesen var ursprungligen vokal men kompletterades senare med gitarrer och munspel.

Det finns en rik folkmusikkultur ,"Country & western" som är sprungen ur de många olika invandrargruppernas kulturer. Exempel på Country & Western genrer är "bluegrass". Berömda amerikanska countryartister är bland andra Johnny Cash, Dolly Parton och Kenny Rogers.

Hiphop, även rapmusik, är en musikstil som växte fram i Förenta Staterna från slutet av 1970-talet, och slog igenom på allvar i mitten av 1990-talet.

Artister som bland andra RUN DMC, 2Pac och Eminem är kända inom denna genre.

Jazzen är en i början av 1900-talet vidareutveckling av bluesen. Den är företrädelsevis instrumentell men senare kompletterad med sång.

"Rock" är en samlande beteckning för en mängd musikstilar. Den ursprungliga formen är rock'n'roll från mitten av 1950-talet, som utvecklats ur bluesen. En av musikhistoseiens största artister är Elvis Presley som dog 1977.

redigera Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i USA

I Förenta Staterna måste alla barn gå i skolan, men skolpliktsåldern varierar mellan delstaterna.

De flesta barn börjar skolan i kindergarten som fem- eller sexåringar och slutar skolan i artonårsåldern efter deras sista år på High School. Vissa delstater tillåter eleverna att sluta skolan vid sextonårsåldern. Efter High School väljer många att studera vidare på universitet. I skolan undervisas det bland annat i matematik, historia, engelska, gymnastik och naturvetenskapliga ämnen samt flera självständiga val i High School. Omkring 85 procent av barnen i Förenta Staterna går i allmänna skolor, och många föräldrar väljer att sända barnen till privata skolor mot kostnad.^{källa behövs} Amerikanska skolor har en betygsskala i elva steg, där A+ är högsta betyget man kan få och F det lägsta.

Förenta Staterna har idag ett omfattande system för högre utbildning, med över 1 500 universitet och högskolor. Många av dessa anses vara de mest prestigefyllda inom sitt specialområde, till exempel Harvard University med bland annat Law, Medical och Business School, Massachusetts Institute of Technology, Princeton University, Brown University, Berkeley - University of California samt Stanford University. College- och universitetsutbildningar brukar vara 4 år.

redigera Kommunikationer

Förenta Staterna har väl utbyggda kommunikationer. Vägnätet är överlag bra med stora motorvägar sk. Interstate Highways som binder samman de stora städerna. Långdistansbussar är ett billigt och lätt resesätt. Greyhound Lines är det dominerande bussbolaget.

Järnvägsnätet ägs av privata bolag, och man kör mycket godstrafik på järnväg i Förenta Staterna. Passagerartrafiken drivs av ett statligt monopolbolag, Amtrak. Nätet är relativt väl utbyggt. Tågnätet har dock stora luckor, som exempelvis Las Vegas. Stora järnvägsbolag är bland andra Union Pacific Railroad, BNSF Railway, Norfolk Southern Railway och CSX Transportation. De två förstnämnda trafikerar i huvudsak området väster om Mississippi och de två sistnämnda området öster om nämnda flod. Dock är den regionala kollektivtrafiken sämre än den i resterande industriländer i världen, och endast de största städerna har en stabil kollektivtrafik. Många relativt stora städer (invånarantal runt 500 000) saknar helt och hållet kollektivtrafik i staden och detta har lett till att många amerikaner kör bil, vilket de får göra redan när de är 16 och i vissa delstater redan när de är 14^{källa behövs}. Detta tros vara en effekt av den ofullständiga kollektivtrafiken.^{källa behövs}

Inrikesflyget är det största i världen, uppbyggt kring så kallade nav där man vanligtvis byter flyg. Förenta Staterna saknar till skillnad från Europa statligt ägda flygbolag. Stora amerikanska flygbolag är American Airlines, United Airlines, Continental Airlines, Delta Air Lines, Northwest Airlines och US Airways. Det finns även lågprisbolag som JetBlue Airways och Southwest Airlines.

Viktiga flygplatser är:

• John F. Kennedy International Airport, New York City-området
• Newark Liberty International Airport, New Jersey - New York City-området
• O'Hare International Airport, Chicago, Illinois
• Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport, Atlanta, Georgia
• George Bush Intercontinental Airport, Houston, Texas
• Los Angeles International Airport, Los Angeles, södra Kalifornien
• Dallas-Fort Worth International Airport, Dallas, Texas
• Miami International Airport, Miami, Florida

Atlanta och Chicago är de största inrikesnaven, medan New York-Kennedy, Miami och Los Angeles är störst på utrikestrafik.

redigera Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2010	8 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	36 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	18 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	15 av 179

redigera Se även

• USA:s ambassad i Stockholm
• USA:s president
• Lista över USA:s presidenter
• USA:s delstater
• Registreringsskyltar i USA
• Svensk-Amerika
• USA-portalen

redigera Referenser

Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-11) Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter), eller diskutera frågan på diskussionssidan. Information som inte verifieras kan ifrågasättas eller tas bort.

1. ^ ”U.S. POPClock Projection”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/population/www/popclockus.html.  Källan uppdateras dagligen och kan därför avvika något från vår siffra.
2. ^ Lubowski, Ruben, Marlow Vesterby, och Shawn Bucholtz (21 juli 2006). ”AREI Chapter 1.1: Land Use”. Economic Research Service. http://www.ers.usda.gov/publications/arei/eib16/chapter1/1.1/. Läst 9 mars 2009. 
3. ^ ”United States”. The World Factbook. CIA. 31 maj 2007. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html. Läst 14 oktober 2008. 
4. ^ ”Population by Sex, Rate of Population Increase, Surface Area and Density”. Demographic Yearbook 2005. UN Statistics Division. http://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/DYB2005/Table03.pdf. Läst 25 mars 2008. 
5. ^ ”United States”. Encyclopedia Britannica. http://209.85.165.104/search?q=cache:2lOa44xXcrgJ:www.britannica.com/eb/article-9111233/United-States+United+States+Area+encyclopedia+britannica&hl=en&ct=clnk&cd=1&gl=us. Läst 25 mars 2008. 
6. ^ ”World Factbook: Area Country Comparison Table”. Yahoo Education. http://education.yahoo.com/reference/factbook/countrycompare/area/3d.html;_ylt=As1XMsN8kgSx746VWazy_s7PecYF. Läst 25 februari 2007. 
7. ^ O'Hanlon, Larry. ”Supervolcano: What's Under Yellowstone?”. Discovery Channel. http://dsc.discovery.com/convergence/supervolcano/under/under.html. Läst 13 juni 2007. 
8. ^ Perkins, Sid (11 maj 2002). ”Tornado Alley, USA”. Science News. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. http://web.archive.org/web/20070701131631/http://www.sciencenews.org/articles/20020511/bob9.asp. Läst 20 september 2006. 
9. ^ Morin, Nancy. ”Vascular Plants of the United States”. Plants. National Biological Service. http://www.fungaljungal.org/papers/National_Biological_Service.pdf. Läst 27 oktober 2008. 
10. ^ ”Global Significance of Selected U.S. Native Plant and Animal Species”. SDI Group. 9 februari 2001. http://www.sdi.gov/curtis/TxTab4x1.html. Läst 20 januari 2009. 
11. ^ ”Numbers of Insects (Species and Individuals)”. Smithsonian Institution. http://www.si.edu/Encyclopedia_SI/nmnh/buginfo/bugnos.htm. Läst 20 januari 2009. 
12. ^ ”National Park Service Announces Addition of Two New Units”. National Park Service. 28 februari 2006. http://home.nps.gov/applications/release/Detail.cfm?ID=639. Läst 13 juni 2006. 
13. ^ a b ”Federal Land and Buildings Ownership”. Republican Study Committee. 19 maj 2005. http://johnshadegg.house.gov/rsc/Federal%20Land%20Ownership--May%202005.pdf. Läst 9 mars 2009. 
14. ^ Slavevoyages.com:Table estimating slave trade 1501 – 1866
15. ^ http://thereport.amnesty.org/eng/Regions/Americas/United-States-of-America
16. ^ Hoerr, John, "Is the Strike Dead?," American Prospect, sommaren 1992, ss. 106-118. Citatet är hämtat från s. 113.
17. ^ Shannon Jones och Barry Grey (18 december 1995). ”UAW debacle at Caterpillar: The Political lessons”. wsws.org. http://www.wsws.org/workers/1995/dec1995/cat-d18.shtml. Läst 3 mars 2008. 
18. ^ Stockholm International Peace Research Institute (2007). ”The 15 major spender countries in 2006”. http://www.sipri.org/contents/milap/milex/mex_major_spenders.pdf. Läst 30 mars 2008. 
19. ^ a b DeNavas-Walt, Carmen; Bernadette D. Proctor, Jessica Smith (augusti 2007). "Income, Poverty, and Health Insurance Coverage in the United States: 2006". U.S. Department of Commerce/U.S. Census Bureau. Läst 26 februari 2008.
20. ^ Engelskspråkiga Wikipedia - Poverty in the United States
21. ^ Rapport, Enkät: Var tredje amerikan är rasist.
22. ^ [1]
23. ^ Dinyar Godrej, The no-nonsense guide to climate change, Oxford 2006, s.106
24. ^ ”Overseas Visitors To Select U.S. Cities/Hawaiian Island”. Office of travel and tourism industries, US Dept of Commerce. http://tinet.ita.doc.gov/cat/f-2006-45-561.html. Läst 2007-10-25. 
25. ^ ”Annual Estimates of the Population for Incorporated Places Over 100,000, Ranked by July 1, 2008 Population: April 1, 2000 to July 1, 2008”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/tables/SUB-EST2008-01.csv. 
26. ^ ”Annual Estimates of the Population of Metropolitan and Micropolitan Statistical Areas: April 1, 2000 to July 1, 2008”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/metro/tables/2008/CBSA-EST2008-07.csv. 
27. ^ "Nation's Household Income Stable in 2000, Poverty Rate Virtually Equals Record Low, Census Bureau Reports", census.gov, 10 oktober 2001.
28. ^ http://factfinder.census.gov/servlet/SAFFPopulation?_submenuId=population_0&_sse=on
29. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/us.html

redigera Externa länkar

Sök efter mer information om USA på Wikipedias systerprojekt:
Ordbok & definitioner från Wiktionary Böcker från Wikibooks Citat från Wikiquote Originalverk från Wikisource Bilder & media från Commons Nyhetsartiklar från Wikinews

Federala statsmakten

• Official U.S. Government Web Portal Huvudsida för webbplatser rörande USA:s federala statsmakt
• House Officiell webbplats för USA:s representantshus
• Senate Officiell webbplats för USA:s senat
• White House Officiell webbplats för USA:s president
• Supreme Court Officiell webbplats för USA:s högsta domstol

Översikter och data

• InfoUSA Portal för information från U.S. Information Agency
• Library of Congress Officiell webbplats för USA:s kongressbibliotek
• Demografiska fakta Statistik från Population Reference Bureau
• USA:s 50 stater Samlad information från varje stat
• USA:s reseguide från Wikitravel
• USA i Encyclopaedia Britannica
• USA på Open Directory Project --(föreslå webbplats)

• Folkräkning och ekonomiska statistiker Bred fakta från United States Census Bureau
• U.S. Citizenship and Immigration Services Officiell webbplats
• Delstatsfakta Befolkning, arbetslöshet, inkomster och annan fakta från U.S. Economic Research Service
• State Energy Profiles Ekonomiska, miljö- och energistatistik från varje delstat från U.S. Energy Information Administration

Historia

• Historiska dokument från National Center for Public Policy Research
• USA:s nationella motton: Historia och konstitution Analyser från Ontario Consultants on Religious Tolerance
• USA Samling med länkar för historiska data

Kartor

• National Atlas of the United States Officiell karta från U.S. Department of the Interior
• Wikimedia Commons världsatlas har kartor relaterade till USA
  Kartor

v • d • r Länkar till relaterade artiklar v • d • r USA:s delstater Alabama · Alaska · Arizona · Arkansas · Colorado · Connecticut · Delaware · Florida · Georgia · Hawaii · Idaho · Illinois · Indiana · Iowa  · Kalifornien · Kansas · Kentucky · Louisiana · Maine · Maryland · Massachusetts · Michigan · Minnesota · Mississippi · Missouri · Montana · Nebraska · Nevada · New Hampshire · New Jersey · New Mexico · New York · North Dakota · North Carolina · Ohio · Oklahoma · Oregon · Pennsylvania · Rhode Island · Syddakota · Sydkarolina · Tennessee · Texas · Utah · Vermont · Virginia · Washington · West Virginia · Wisconsin · Wyoming Territorier utanför delstatsindelningen Amerikanska Jungfruöarna · Amerikanska Samoa · Columbiadistriktet · Guam · Nordmarianerna · Puerto Rico · Avlägset belägna öar v • d • r Nordamerika Självständiga stater Antigua-Barbuda · Bahamas · Barbados · Belize · Costa Rica · Dominica · Dominikanska republiken · El Salvador · Grenada · Guatemala · Haiti · Honduras · Jamaica · Kanada · Kuba · Mexiko · Nicaragua · Panama · Saint Christopher-Nevis · Saint Lucia · Saint Vincent-Grenadinerna · Trinidad-Tobago · USA Särskilda områden Grönland (Danmark) · Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) · Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna) · Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) · Navassaön, Puerto Rico, Amerikanska Jungfruöarna (USA) v • d • r Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Australien · Belgien · Danmark · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Island · Japan · Kanada · Luxemburg · Mexiko · Nederländerna · Norge · Nya Zeeland · Polen · Portugal · Schweiz · Slovakien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Sydkorea · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ungern · USA · Österrike v • d • r Atlantpakten (NATO) Albanien · Belgien · Bulgarien · Danmark · Estland · Frankrike · Grekland · Island · Italien · Kanada · Kroatien · Lettland · Litauen · Luxemburg · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ungern · USA v • d • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike v • d • r Group of Eight (G8) Frankrike · Italien · Japan · Kanada · Ryssland · Storbritannien · Tyskland · USA v • d • r North American Free Trade Agreement (NAFTA) Kanada · Mexiko · USA v • d • r Asia-Pacific Economic Cooperation (Apec) Amerikas förenta stater · Australien · Brunei Darussalam · Chile · Filippinerna · Hongkong, Kina · Indonesien · Japan · Kanada · Folkrepubliken Kina · Republiken Korea · Malaysia · Mexiko · Nya Zeeland · Papua Nya Guinea · Peru · Ryssland · Singapore · Kinesiska Taipei* · Thailand · Vietnam * betecknar Republiken Kina (Taiwan) v • d • r Organization of American States (OAS) Antigua och Barbuda · Argentina · Bahamas · Barbados · Belize · Bolivia · Brasilien · Chile · Colombia · Costa Rica · Dominica · Dominikanska republiken · Ecuador · El Salvador · Förenta staterna · Grenada · Guatemala · Guyana · Haiti · Jamaica · Kanada · Kuba · Mexiko · Nicaragua · Panama · Paraguay · Peru · Saint Lucia · Saint Vincent och Grenadinerna · Saint Kitts och Nevis · Surinam · Trinidad och Tobago · Uruguay · Venezuela

nieautoryzowano 905 sprawdz autoryzacje sprawdz autoryzacje nieautoryzowano